"Varför uppdaterar hon/han aldrig?" Så tänker jag ibland när jag har min dagliga bloggläsarrunda. Och i många fall med all rätt. När jag sen inser hur dålig jag själv är på att vara aktiv, då finns det ingen jag kan klandra. I onsdags kväll tog jag tåget till Göteborg och min vän Emanuel. Torsdagen ägnades, tillsammans med bandet: Tove, Paulina, Julia, Calle, Emanuel, Jonatan och Bettan, åt rep inför fredagens festligheter i en by i utkanten av Kungälv. Och hela torsdagen gick verkligen. Från 10.30-00.00 höll vi på. Att jag fick sova på fyra stycken soffdynor på golvet gjorde mig ingenting. Jag hade nog kunnat somna på ett betonggolv efter den intensiva dagen.

Så blev det då fredag. Och det var denna dag som var själva orsaken till varför vi, ett gäng Kaggeholmsveteraner, tog oss till Västsveriges skogar. Detta var nämligen dagen för Emelias och Marcus bröllop. Vi spelade på vigseln, som var otroligt vacker. Efter det väntade midsommarbuffé i festlokalen samt en hel del spex och tal. Lite dans kring midsommarstången hann vi också med. När vi kaggeholmare spelat ett gäng härligt dansvänliga partylåtar, avslutades kvällen med aftonbön och sen åkte brudparet iväg.

Efter några timmars sömn avnjöt vi lördagsfrukosten ute i solen och fick oväntat besök av självaste brudparet som kom för att säga tack och hej då. Så småningom bar det iväg in mot civilisationen igen. Vi köpte med oss lite mat och hade picknick på Saltholmen. Mysfaktorn var hög trots blåsten och måsarna som cirklade runt våra huvuden.

Nöjd och glad satte jag mig lite senare på tåget hem. Tacksam över vad jag fått vara med om. Det var en fin helg.